Warbixinta

Jag valde inte uppdraget, det kom till mig."

Att bli volontär för Svenska med babys projekt Tre generationer möts skedde genom en lycklig slump.
”Jag blev erbjuden att bli frivillig, tänkte till en stund och tackade ja. Uppdraget lockade mig och jag tog den utsträckta handen. Mitt motto har alltid varit att finnas till för medmänniskan,” säger Ursula Sundström. Denna inställning har präglat hennes liv, både som barnsköterska, genom vilket hon har arbetat på flera utlandsuppdrag, och i hennes engagemang att stötta andra medmänniskor.

Som nybliven volontär i höst beskriver Ursula sin roll som att ta sina första steg i något spännande och betydelsefullt.
”Jag har ännu inte prövat mina vingar, då jag är nybliven volontär i höst. Än så länge har jag inte behövt ta eget ansvar, men ’lyssnar in’ och lär mig genom att vara aktiv och delta på träffarna.” Hon uppskattar att få tid att växa in i uppgiften som gruppledare, något som ger henne både glädje och trygghet.

”Det bästa med träffarna är att man lär känna nya människor från olika kulturer, att man blir bekant med familjer med helt andra erfarenheter än jag själv, vilket är berikande! Träffarna ger oss alla möjlighet till trevliga upplevelser, där delandet spelar en viktig roll,” säger hon. “Varje möte öppnar dörrar till nya perspektiv och gemensamma upplevelser.”

För Ursula är Svenska med babys träffar särskilt viktiga för nyanlända, eftersom de ofta står inför en lång och snårig resa för att finna sin plats i samhället.
”Träffarna fyller en viktig funktion för våra nysvenskar, då det tar tid att komma in i samhället och allt som underlättar längs den ibland mycket snåriga vägen är positivt. Att välkomna dessa människor och förmedla en känsla av tillhörighet kan vara av yttersta vikt,” menar hon.

Ursula visar att det ofta är de små sakerna som gör störst skillnad – ett leende, en hjälpande hand eller ett vänligt ord. Det är just sådana möten som skapar gemenskap och sprider hopp.