Warbixinta
Jag ser inga skillnader mellan ukrainare, svenskar eller folk från andra länder."
”Vi har alla samma önskan i livet, att leva ett tryggt och bra liv för oss själva och våra barn. Det är det viktigaste!” säger Tetyana Rudavina.
För knappt två månader sedan, i oktober, kom hon till Sverige från Ukraina tillsammans med sina två söner Tymofiy, 10 år, och Rodion, 5 år. Nu bor de i Järfälla, en ny plats i ett nytt land, långt från det som en gång var deras vardag.
”Man känner sig så vilsen i början. Det är svårt att förstå hur allt fungerar och vad man ska göra härnäst”, berättar Tetyana och beskriver den första tiden som en prövning.
Att bygga upp ett nytt liv i ett land där språket och systemen är nya är ingen enkel resa. Men med små steg framåt ser Tetyana en ljusare framtid för sig och sina barn.
Jag älskar att vara med mina barn, att spendera mycket tid med dem".
James är en engagerad pappa till fem barn som vill ge sina barn den trygghet och kärlek han själv saknade som barn. James är född i Sydsudan men tillbringade stora delar av sitt liv i flyktingläger i Uganda, där familjen hamnade på grund av kriget. Han berättar om hur viktigt det är för honom att tillbringa tid med sina barn och delta i deras vardag.
Han märker tydliga skillnader i hur pappor är med sina barn här, jämfört med i sitt hemland Sydsudan.
”Här ska man till exempel gå med sitt barn till skolan och hämta dem. Så är det inte i mitt hemland. Det var svårt i början, men nu har det blivit normalt. Jag ser många pappor som leker med sina barn, fikar och är på lekplatser”.
James berättar att han och hans fru inte bara delar ansvaret för barnen, de delar hushålls- sysslorna också. Så gjorde de redan i Uganda, där de bodde som flyktingar. De bestämde sig tidigt för att jobba tillsammans. Motivationen att vara en närvarande pappa kommer från hans egna erfarenheter av sin far, som var en frånvarande förälder som knappt hade med barnen att göra alls.
”Det är viktigt att vi jobbar tillsammans för att bygga en familj där alla kan växa och där det finns kärlek. Mamma och pappa är båda ansvariga för barnens liv.” Läs hela reportaget här:
Vi kände oss som om vi hade landat på en annan planet"
När Larysa Serhieieva och hennes familj anlände till Sverige i höstas, för knappt två månader sedan, var allt nytt och överväldigande. De lämnade kriget och oroligheterna i Ukraina bakom sig och sitt hem i Izmail, en stad i Odessa-regionen, för att börja om i ett land där de varken kan språket eller känner till vardagen. ”Vi visste ingenting om Sverige, och jag förstod snabbt att min engelska inte räcker här,” säger Larysa, 43, med ett skratt.
Med sin yngsta dotter och make försöker hon nu hitta fotfästet i den svenska tillvaron. ”Min äldre dotter är i Polen, och vi tre tog oss till Sverige. Vi kände oss väldigt vilsna i början,” berättar hon. Det var via Migrationsverket som Larysa fick höra om Svenska med baby. En ukrainsk kvinna delade en Telegramkanal, och efter att ha börjat gå till träffarna känner hon sig alltmer hemma. ”Vi blev välkomnade direkt, och även om vi inte pratar svenska översätts allt för oss. Det känns som ett viktigt första steg,” säger hon..
Halkan ka akhri warbixinta oo dhan
Jag vill ge min dotter trygghet och frihet"
Efter två år i krigets Ukraina tog Olekandra Stepanenko, 31, ett av sitt livs svåraste beslut. Hon lämnade sitt hem och sitt arbete för att börja om i Sverige – höggravid och på jakt efter säkerhet. Nu, med sin tre månader gamla dotter Sofia, ser hon tillbaka på resan som förändrade allt.
När Olexandra anlände till Sverige i maj 2024 var hon gravid i sjunde månaden. Med ett krig i ryggen klev hon av planet med en enda tanke: att ge sitt barn ett bättre liv.
”Jag ville ha ett normalt och tryggt liv. När jag blev gravid förstod jag att det var dags att lämna,” säger hon.
Hemma i Kharkiv hade hon tjänstgjort i de ukrainska väpnade styrkorna sedan 2020. Först under den gemensamma insatsstyrkan, senare som soldat vid frontlinjen i Donetsk och Kharkiv oblast. När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion 2022 blev vardagen i uniform intensiv.
”Jag är stolt över att jag gjorde min del, men när jag väntade barn var det dags att tänka om. Jag ville ge min dotter något annat, ett tryggt liv där vi inte behöver vara rädda.”
Läs hela reportaget här:
Jämställda föräldrar, jämställt arbetsliv."
Det finns många goda skäl att stärka pappans roll som en närvarande och ansvarstagande part i familjen. Lina Stenberg, debattör och initiativtagare till Jämställdhetsinstitutet, berättar om hur kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden påverkas.
Att stärka pappans roll som en aktiv och närvarande del i familjen är avgörande, inte bara för barnens välmående utan också för att frigöra tid och utrymme för kvinnor möjligheter och utveckling på arbetsmarknaden. När pappor tar större ansvar för barnen och hemmet ökar mammors möjligheter på arbetsmarknaden, vilket i sin tur minskar den ekonomiska ojämställdheten mellan könen.
Halkan ka akhri warbixinta oo dhan
Allt handlar om framtiden för barnen.”
Att komma till ett nytt land som nybliven pappa är en stor utmaning. Sayed Mohammad Jalil, samordnare för Svenska med babys pappaverksamhet, arbetar för att skapa en ovärderlig gemenskap där utmaningar och glädjeämnen, allt för barnens framtid.
”Vi har så många fina bevis på att vårt arbete är viktigt”, säger Sayed Mohammad Jalil, samordnare för Svenska med babys pappaverksamhet. ”Möjligheten att träffa andra pappor och prata om funderingar, utmaningar och glädjeämnen är ovärderlig.”
Som samordnare för pappaverksamheten på Svenska med baby arbetar Sayed dagligen med att stötta andra pappor i deras föräldraskap. Men hans egna resa började långt från Sveriges gränser.
“Jag kommer från Afghanistan och kom till Sverige 2018. Min fru var gravid och hon kom hit före mig. När jag anlände var vår son redan två år gammal. Senare kom även vår dotter.”
Halkan ka akhri warbixinta oo dhan
Jag valde inte uppdraget, det kom till mig."
Att bli volontär för Svenska med babys projekt Tre generationer möts skedde genom en lycklig slump.
”Jag blev erbjuden att bli frivillig, tänkte till en stund och tackade ja. Uppdraget lockade mig och jag tog den utsträckta handen. Mitt motto har alltid varit att finnas till för medmänniskan,” säger Ursula Sundström. Denna inställning har präglat hennes liv, både som barnsköterska, genom vilket hon har arbetat på flera utlandsuppdrag, och i hennes engagemang att stötta andra medmänniskor.
Som nybliven volontär i höst beskriver Ursula sin roll som att ta sina första steg i något spännande och betydelsefullt.
”Jag har ännu inte prövat mina vingar, då jag är nybliven volontär i höst. Än så länge har jag inte behövt ta eget ansvar, men ’lyssnar in’ och lär mig genom att vara aktiv och delta på träffarna.” Hon uppskattar att få tid att växa in i uppgiften som gruppledare, något som ger henne både glädje och trygghet. Halkan ka akhri warbixinta oo dhan
Det är vi pappor och en kopp kaffe!"
“Det bästa med pappaträffarna är att få träffa människor från olika kulturer och få kliva ur sin egen bubbla”, säger Nils Mattsson.
”Jag började gå hit när jag var föräldraledig med min son Josef”, berättar Nils. ”Träffarna gav oss en helgaktivitet som vi kunde göra tillsammans. Sedan var steget inte långt till att bli volontär. Här kan vi diskutera allt från sömnbrist till skärmtid på ett avslappnat sätt.”
Halkan ka akhri warbixinta oo dhan
Det behövs mer kunskap om pappors betydelse.”
Barn med engagerade pappor utvecklar bättre språk, färre beteendeproblem och starkare emotionell självreglering. Trots detta riktas vårdens information och stöd oftast mot mamman, och pappans avgörande roll förbises. Möt Anna Sarkadi som bland annat forskar om pappans roll.
Pappans roll i barnets liv har under de senaste decennierna fått allt större uppmärksamhet inom forskningen. Anna Sarkadi är professor i socialmedicin vid Uppsala universitet och medlem i forskargruppen CHAP, Child Health and Parenting. Hennes forskning fokuserar på föräldraskapets betydelse för barns hälsa och utveckling. Hon har genom sina studier belyst hur viktig pappans närvaro och engagemang är för barnets kognitiva och emotionella utveckling. Så pass viktigt att Sarkadi tycker att det är märkligt att det inte görs större satsningar för att inkludera papporna mer i föräldraskapet. Halkan ka akhri warbixinta oo dhan
La kulan Haris Agic. Phil Dr oo ku takhasusay cilmiga cilmiga bulshada, af-hayeen, doode, heesaa iyo jilaa la raadiyo
"Waxaan inta badan sheegaa in kala duwanaanshuhu yahay xaqiiqo jirta - taas oo ah, ma jiraan wax aan si dhab ah uga hadli karno, u noqon karno ama ka soo horjeedno. Kala duwanaanshuhu waa uun. Innagoo bini'aadam ah waanu kala duwannahay. Dhammaadkii sheekada.”
La kulan Haris Agic. Phil Dr oo ku takhasusay cilmiga cilmiga bulshada, af-hayeen, doode, heesaa iyo jilaa la raadiyo.
"Uma jeedo haba yaraatee kala duwanaanshaha bayooloji, sababtoo ah aad bay u yar yihiin oo aan macno lahayn, waa wax caqli-gal ah in laga hadlo iyaga. Bayoolajigu waxa uu saamayn karaa waxyaabaha dibadda ka muuqda, sida midabka maqaarka ama midabka timaha iyo tayada/tayada iyo wixii la mid ah, laakiin shaqo kuma laha waxa ay yihiin jinsiyadaha kala duwan. Markaa waxa aan ula jeedo marka aan ka hadlo innaga innaga oo bini’aadam ah aynu kala duwannahay waa in aynu tayo ahaan kala duwannahay. Waxaan leenahay khibrado kala duwan, aragtiyo faham, caadooyin, caadooyin iyo wixii la mid ah. Ku dadaalida nooc ka mid ah homogeneity ee bulshada marka loo eego cidda aan nahay, taasi waa utopia saafi ah. Si kastaba ha ahaatee, wax aan awoodno oo ay tahay inaan sameyno ayaa ah inaan ku dadaalno kala duwanaanshaha dhammaan qolalka iyo fagaarayaasha bulshada. Si kale haddii loo dhigo, in la abuuro matalaad halkaas oo kala duwanaanshiyaha aan la dafiri karin ee bulshada ayaa sidoo kale ka muuqda dhammaan ururadayada, ugu yaraan kooxaha maamulka iyo guddiyada kala duwan. Si kastaba ha ahaatee, tani inta badan way ka sahlan tahay in la sheego. Waa maxay sababtu? Sababtu waa qaab-dhismeedka awoodda ee bulshooyinku guud ahaan ka dhisan yihiin hareeraha. Ilaa hadda sida Sweden iyo inta kale ee adduunka Euro-Maraykanku ay khusayso, waxay si gaar ah u khusaysaa caadada cadaanka ah oo ah qaab-dhismeedka awoodda ugu weyn." Halkan ka akhri warbixinta oo dhan
Laga soo bilaabo Kyiv ilaa Stockholm
Si diiran ayaa naloogu soo dhaweeyay oo na taageeray dad badan oo iswidhish ah markii aanu halkan ka soo qaxnay ka dib markii Ruushku soo weeraray dalkeenii hooyo. Wax badan ayay nooga dhigan tahay markii nolosheenna oo dhami ay dareentay inay gebi ahaanba hoos u dhacday!” Ayay tiri Mariia Kuznetsova iyadoo ku jirta cod dhaqaaq ah. Waxay ku nooshahay magaalada Stockholm iyada iyo labadeeda gabdhood oo hadda jira 18 iyo 10 jir, iyo sidoo kale gabadhii saddexaad oo ku dhalatay Sweden 11 bilood ka hor.
Kiev, halkaas oo ay ku noolaan jireen, Mariia waxay lahayd ganacsigeeda makhaayad sanado badan, mid ka mid ah waxyaabo badan oo ay ka tageen. Soo degista nolosha cusub waxay ahayd mid qoyska oo dhan caqabad ku ah. Sida, tusaale ahaan, inaad barato luuqad cusub. Laakiin si adag ayay uga shaqeeyeen, Mariana waxay ka hadlaysaa xirfadaha luqadeed ee kala duwan ee qoyska. Gabadha ugu weyn, oo hadda dhigata dugsiga sare, waa tan ugu raaxaysan luqadda iswidhishka oo si fiican ugu hadasha. Inanta dhexe waxay si fiican ugu wada hadashaa af Ingiriis laakiin way fahmeysaa iswidhishka, halka gabadheeda yari hadda bilowday inay hadasho, waxayna baranaysaa ereyo cusub oo iswidhish ah booqashooyinka dugsiga barbaarinta ee furan.
"Waxay jeceshahay 'Babblers' wayna ku daydaa, taas oo aad u qurux badan," ayay tiri Mariia iyadoo dhoola cadeynaysa. Nafteeda, shaqadeedu waxay qayb wayn ka ahayd habka barashada luqadda.
"Waxaan ku helaa ku celcelin luqadeed badan anigoo la hadlaya asxaabta shaqada," ayay raacisay. Halkan ka akhri warbixinta oo dhan
Laga soo bilaabo Ukraine ilaa Iswidhan: Sheekada Alya ee ku saabsan baxsashada iyo nolosha waddan cusub
"In lagu qasbo inuu ka soo cararo waddankiisa oo uu ka tago inta badan qoyskiisa waa mid aad u xanuun badan, laakiin waxaan uga mahadcelinayaa Sweden fursadda ah inaan si nabad ah kula noolaado gabadheyda."
Alya, ama Alevtyna Hryshyna sida magaceeda oo buuxa loo akhriyo, waxay timid Iswiidhan Abriil 2022 iyada iyo gabadheeda shan jir ah. Waxay ka qaxeen gurigoodii Pokrovsk, Ukraine, markii Ruushku soo galay waddanka. Waxa soo hadhay wiilkii, odaygii, bisaddii iyo eygii. Qoyska. Dhammaan kuwa ugu dhow qalbiga Alya. “Markii ugu horeysay ee Iswiidhan aad bay ugu adkeyd gabadheyda. Markii hore way diiday inay aado dugsiga barbaarinta, sababtoo ah qof halkaas jooga ma fahmi karo. Si kastaba ha ahaatee, nasiib ayaan yeelanay oo waxaan barannay qoys Iswidhish ah oo cajiib ah oo wax walba u sameeyay sidii ay nooga caawin lahaayeen la qabsiga deegaanka cusub." Hadda Alya gabadheeda waa toddobo jir, waxay aadaa dugsiga caadiga ah ee Iswidhishka waxayna leedahay saaxiibo Iswidhish iyo Yukreeniyaan ah. Halkan ka akhri warbixinta oo dhan.
Aabbe Gabdhaha ayaa u sheegay Aabaha Buuga
La kulan Andreas, safiirka aabbaha cusub ee Vällingby
"Ururinta aabbayaasha iyo abuurista madal wadajir ah oo aad ka doodi kartaan oo aad sahamin kartaan doorka aabbaha iyo dhammaan waxa ay xambaarsan tahay ayaa muhiim ii ah! Laakiin sidoo kale waa muhiim in aan helno meel aan aabbayaashayo ku wada qaadanno oo aan kula wada raaxayno carruurteena," ayuu yiri Andreas, danjiraha cusub ee Svenska med baby, isagoo gacanta ku soo qaadaya wiilkiisa Hannes oo toddoba bilood jira.
Andreas sidoo kale wuu seegay la sheekaysiga aabbayaasha kale. Waayo-aragnimadiisa, wuxuu og yahay in aabbayaasha sheekadooda ku saabsan barbaarinta ay inta badan ka duwan yihiin kuwa hooyooyinku leeyihiin. Aabayaasha la ururiyo oo kaliya, waxaa abuurmay jawi aad si furan ugu hadli karto oo aad fikradaada ula wadaagi karto si ka duwan. Halkan ka akhri warbixinta oo dhan.
Qoys Ukrain ah oo leh caruur la qabsanaya Iswiidhan
"Waxaan ku dareemayaa guriga halkan Iswiidhan, waxaana jeclahay habka xorta ah ee iswidhishka ee dabeecadda iyo dhaqanka. Socodka dheer ee kaynta, baaskiil wadida iyo booqashada barkada dabaasha ayaa ah qaar ka mid ah waqtiyada aan xiiseeyo,” Tetiana Hrebeniuk, hooyo laba wiil leh, Nikita, 12, iyo Svyatoslav, 5, ayaa ka sheekaynaysay qoyskeeda oo la qabsaday nolosha Iswiidhan ka dib markii ay baxsaden. laga soo bilaabo dagaalkii ka dhacay Ukraine in ka badan laba sano ka hor.
"Waxaan sameynay intii karaankeena ah si aan u helno booskeena halkan Sweden. Laakiin carruurtu siyaabo kala duwan ayay halkan ugu dhaqaaqeen. Waxay sharraxday sida Nikita ay si degdeg ah ugu dhex milmay bulshada Iswiidhishka oo ay uga soo guurtay fasalka la qabsiga oo ay hadda wax wada baranayso carruur Iswidhish ah oo isku fasal ah." Waxaa la yaab leh in la arko sida kalsoonida iyo raaxada uu noqday. Wuu jecel yahay dhaqanka iyo dabeecadda halkan, wuxuuna jecel yahay sida macallimiinta dugsigu u ixtiraamaan xuquuqda carruurta. Haa, guud ahaan si wanaagsan ayuu ugu raaxaysanayaa dalkiisa cusub." Halkan ka akhri warbixinta oo dhan.
Olena Lymanska waxay ka sheekaynaysaa nolosha hooyada kelidood ah ee Iswiidhan
"Waan ku raaxaysanayaa naftayda, waxaanan bilaabay inaan wax badan ka dareemo guriga," ayay tiri Olena iyadoo dhoola cadeynaysa. "Dadka Iswiidhan aad bay u saaxiib yihiin". Olena Lymanska waa mid ka mid ah dhammaan dadka reer Yukreeniyaan ee yimid Iswiidhan markii uu dagaalku qarxay wax yar ka hor laba sano. Sida hooyo kaligeed ah markii ugu horeysay, gabi ahaanba ma fududa in lagu dhex socdaalo wadankeeda cusub, laakiin Olena waxay wali dareensan tahay inay bilaabayso inay si aad ah u soo degto oo ay runtii ku raaxaysato ku noolaanshaha halkan. Halkan ka akhri warbixinta oo dhan.
SO 
SE 
EN 
AR 
FA_IR 
FA 
UK 
TI 
TR