När Larysa Serhieieva och hennes familj anlände till Sverige i höstas, för knappt två månader sedan, var allt nytt och överväldigande. De lämnade kriget och oroligheterna i Ukraina bakom sig och sitt hem i Izmail, en stad i Odessa-regionen, för att börja om i ett land där de varken kan språket eller känner till vardagen.
”Vi visste ingenting om Sverige, och jag förstod snabbt att min engelska inte räcker här,” säger Larysa, 43, med ett skratt.

Med sin yngsta dotter och make försöker hon nu hitta fotfästet i den svenska tillvaron.
”Min äldre dotter är i Polen, och vi tre tog oss till Sverige. Vi kände oss väldigt vilsna i början,” berättar hon. Det var via Migrationsverket som Larysa fick höra om Svenska med baby. En ukrainsk kvinna delade en Telegramkanal, och efter att ha börjat gå till träffarna känner hon sig alltmer hemma. ”Vi blev välkomnade direkt, och även om vi inte pratar svenska översätts allt för oss. Det känns som ett viktigt första steg,” säger hon.

Träffarna har blivit en trygg plats där hon möter både andra ukrainare och svenskar. ”Att få läsa de första svenska fraserna och prata med andra är en lättnad. Jag har även träffat en kvinna från Odessa, och vi håller kontakten utanför träffarna.”
Vardagen börjar sakta förändras. I tvättstugan mötte Larysa en annan ukrainsk kvinna, som nu blivit en vän.
”Vi går till gymmet tillsammans, handlar och pratar. Hon hjälper mig med information, och det betyder mycket,” säger Larysa. Samtidigt beskriver hon hur språket fortfarande är en stor utmaning. ”Det är svårt att inte kunna kommunicera. Vi behöver fler språkkurser och aktiviteter där vi kan träna.”

Larysa uppskattar dock många saker i sitt nya land.
”Jag gillar att allt är så tillgängligt, som till exempel ramper för barnvagnar och personer med funktionsnedsättning. Och dekorationerna överallt inför julen gör stämningen så fin.”
Hon har också hittat egna sätt att hantera omställningen. ”Jag började leta efter ett gym direkt. Jag mådde psykiskt dåligt i början, men att ha något att fokusera på hjälpte mig mycket.” För andra nyanlända har hon ett tydligt råd:
”Man måste leta efter språkcaféer och aktiviteter som intresserar en. Det gör skillnad att hitta gemenskap, och det finns alltid någon som vill hjälpa.”

Med stöd från träffarna och de nya relationer hon bygger, känner Larysa att hon långsamt börjar landa på denna ”nya planet”.
”Det är inte lätt att börja om, men det går. Och ibland räcker det att någon säger: ’Du är välkommen hit. Det är så lite som behövs för att göra en glad och känna att man blir sedd”, avslutar Larysa. 

Svenska med babys projekt, som Larysa deltar i och som finansieras av Länsstyrelsen Stockholm, erbjuder asylsökande och ukrainska flyktingar aktiviteter som underlättar integration. Syftet är att förbättra deras psykiska och fysiska hälsa, öka språkkunskaperna och skapa bättre förutsättningar att bli en del av samhället.