Svenska med baby och Asylrättscentrum har tillsammans skrivit en debattartikel om den komplexa och tuffa situation som de personer i Sverige, som omfattas av massflyktsdirektivet, befinner sig i. Artikeln publicerades i Sydsvenskan den 23 oktober 2013.
EU:s ministerråd har nyligen beslutat att ännu en gång förlänga massflyktsdirektivet för ukrainska flyktingar. Denna gång fram till 4 mars 2025. Den svenska tillämpningen av EU:s massflyktsdirektiv ger ukrainska flyktingar sämre möjligheter och rättigheter än andra personer med uppehållstillstånd i Sverige. Vi vill därför uppmana regeringen att se över genomförandet av massflyktsdirektivet och ge flyktingar från Ukraina möjligheter till ett värdigt liv här i Sverige.
Den 4 mars 2022, kort tid efter Rysslands invasion av Ukraina, aktiverades det så kallade massflyktsdirektivet. Direktivet innebär att flyktingar från Ukraina beviljas tillfälligt skydd i EU:s medlemsländer utan att gå igenom enskilda, och ofta långdragna, asylprocesser hos migrationsmyndigheter.
Alla riksdagspartier står bakom Sveriges stöd till Ukraina och ukrainarna. Sedan februari 2022 har Sverige bidragit med över 25 miljarder kronor till insatser i Ukraina enligt den tyska forskningsinstitutionen Kiel Institute for the World Economy. Utrikesminister Tobias Billström menar att stödet till Ukraina är historiskt i sin generositet. Tyvärr har vårt mottagande av de ukrainare som sökt skydd i Sverige inte varit lika generöst.
Som direktivet har genomförts i Sverige, har det dock visat sig att det ger de ukrainska flyktingarna färre rättigheter än vad andra flyktingar har. Trots uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige, kan de inte folkbokföra sig och får inte heller ett personnummer. Personnummer har stor betydelse i Sverige – utan personnummer skapas hinder inom alla samhällsområden, de kan exempelvis inte skaffa BankID eller Swish.
Utan folkbokföring omfattas personer inte av socialförsäkringssystemet, barnfamiljer får till exempel inget barnbidrag, ingen ersättning vid vård av barn (vab), ingen föräldrapenning, inget hyresbidrag. Vuxna har heller inte tillgång till vård utom akut sjukvård eller vård som inte kan anstå. Vad som ingår i det begreppet är upp till varje läkare eller vårdgivare att avgöra.
Dagersättningen från Migrationsverket, 71 kronor per dag för en vuxen och mellan 37 och 50 kronor för ett barn, ska räcka till mat, kläder, hygienprodukter, resor, sjukvård, medicin, tandvård med mera. Dagersättningen innebär en inkomst på mindre än 40 procent av den intäkt som räknas som existensminimum i Sverige år 2023.
En ensamstående kvinna som flytt från Ukraina med sina barn berättar för oss att hon väntar på förskoleplats till sitt yngsta barn. Under tiden hon är hemma med sitt barn har hon inte rätt till föräldrapenning. Kvinnan bor tillsammans med sina tre barn i ett boende som hon tilldelats av Migrationsverket. Lägenheten har ett sovrum och trångboddheten är oerhört svår, inte minst för de äldre barnen, varav den ena studerar på gymnasiet. Den som har möjlighet kommer att försöka hitta andra inkomstkällor i stället för dagersättningen, men den som lyckas hitta ett jobb står inför nya problem. Som en av de ensamstående mammorna vi mött uttrycker det: “Det är omöjligt att överleva här utan hjälp av privatpersoner, även om man har ett jobb”. Hon har två döttrar, fem och tio år. Efter att ha sökt ett flertal jobb har hon nu fått en anställning. Det är en 75-procentig tjänst på ett hotell. Liksom alla andra betalar hon inkomstskatt på sin lön, men till skillnad från övriga skattebetalare kan hon alltså inte få föräldrapenning, barnbidrag, bostadsbidrag eller ersättning för vab när hennes barn är sjuka.För just denna mamma blir den ekonomiska konsekvensen mycket kännbar: Den inkomst hon förlorar när hon är hemma med sjukt barn en dag skulle räcka till fyra dagars kostnader för mat till henne och de två döttrarna. Det här går inte ihop och det enda hon kan spara in på är matbudgeten, eftersom det inte finns andra poster att dra ner på.
I december 2022 sa migrationsminister Maria Malmer Stenergard, i en intervju med SVT, att Sveriges tolkning av direktivet gjordes i förhoppning om att det bara skulle gälla en kort tid, men att det finns ”all anledning för regeringen, om kriget fortsätter länge, att naturligtvis titta på det här”. Det var tio månader sedan.
Folkbokföring i Sverige skulle inte lösa alla de svårigheter som flyktingar från Ukraina kämpar med, men det skulle underlätta livet, inte minst för många barnfamiljer. Trots att de erhållit skydd undan kriget saknar alltför många ännu en dräglig tillvaro i Sverige. Med förlängningen av det tillfälliga skyddet under massflyktsdirektivet kan en lösning nu vara nära till hands. Folkbokföringen får dock inte medföra några orimliga konsekvenser vad gäller rätten till boende och annat stöd. Som huvudregel kan personer med tillfälligt skydd inte folkbokföra sig om de antas komma att vistas i landet under kortare tid än tre år. Europeiska rådets beslut att förlänga det tillfälliga skyddet enligt massflyktsdirektivet till den 4 mars 2025 innebär att skyddet kommer att ha varit på plats i sammanlagt tre år. Förlängningen kan således medföra att personer från Ukraina som har fått tillfälligt skydd i Sverige har rätt att folkbokföra sig. Vi hoppas att så är fallet. Folkbokföringslagen är dock inte helt tydlig i den här saken. Om flyktingar från Ukraina fortsatt inte har rätt att folkbokföra sig utifrån de regler som är gällande, vill vi uppmana regeringen att skyndsamt ändra på detta. De ukrainska flyktingarna kan inte vänta.
Mita Holmer, generalsekreterare på Asylrättscentrum
Emelia Frennmark, verksamhetschef Svenska med baby
